På Skopelos är gräset grönare…

...i alla fall verkar inte människorna bekymra sig för någonting i denna världen. Allt sker långsamt, värdigt och självklart.

Tillsammans med Alonissos och Skiathos bildar Skopelos ögruppen Norra Sporaderna högt upp i Egeiska havet nära det grekiska fastlandet. Skopelos betyder klippig och gör verkligen skäl för namnet. Landskapet är dramatiskt med höga berg och djupa dalar och vandringarna går mestadels upp eller ner och sällan platt fram. Men man får lön för mödan, inte bara i form av bättre kondition, utan också av det vilda och vackra naturscenariot. Den hisnande upplevelsen att med bil färdas på de mindre vägarna blir till fots en sagolik upplevelse. Vägarna är kantade av gröna pinjeträd, olivodlingar, mandelträd, fikon, betande getter och - de höga bergen och de djupa dalarna. Havet är aldrig långt borta och lockar med kristallklart vatten.

Skopelos fascinerar också med sin rikedom av djur och växter. Anemon, iris, lilja och orchidé är några av den mångfald av blommor som kan ses. Om våren blommar mandel, citrus, oliv och om sommaren och hösten doftar fänkål, rosmarin och timjan.

På öns östra sida ligger Skopelos stad med vita små hus klättrande upp längs berget som en amfiteater runt hamnen. Gränderna slingrar sig smala uppför eller nerför, kors och tvärs i ett, tillsynes, oredigt mönster. Det är lätt att gå vilse - men det gör ingenting. Trots mopedister som manar upp en i portgångar, fotbollsspelande småpojkar och livliga diskussioner grannar emellan är allt så fridfullt och vackert. Det pågår vardagliga saker överallt, någon vattnar sina blommor eller målar sina fönsterluckor eller sitter och stickar eller bara sitter…

En knapp timme med buss till den västra sidan med magisk utsikt över bukten och grannön Skiathos ligger Glossa. Strax ovanför hamnstaden Loutraki klättrar den upp på berget och har liksom Skopelos stad ett ogenomskådligt nätverk av gränder. Här lever livet som det alltid har gjort. Charmen med Glossa är att man inte försökt att göra staden charmig. Den bara är! Tavernan vid torget är till för byns arbetare, butikerna för invånarnas behov och de få pensionaten ligger i utkanten eller nere i Loutraki. Någon sa att Glossa är Skopelos juvel – jag håller med!

På ön finns nästan en kyrka för varje dag – 360 stycken! En del är små, små kapell, andra är större och pampigare. De flesta är dock privatägda och endast öppna vid större högtider. I de många fönster fladdrar dock ett litet ljus för vandraren som passerar. Längs de slingriga vägarna beskyddar små bönehus med ljus tända dygnet om.